Lärande som positiv process

Pavlov talade om något som kallas klassisk betingning eller signalinlärning, där en viss signal orsakar en automatisk reaktion. Ett exempel är Pavlovs hundar; det kända experimentet där hundar lärde sig att mat nalkades när en klocka ringde. Till slut behövdes inte längre maten för att hundarna skulle utsöndra saliv, utan klockan räckte som signal för att hundarna skulle förstå att de skulle få mat (Hwang & Nilsson, 2011).

Skinner, en psykolog som ansåg att klassisk betingning inte räcker som förklaring till mer komplexa beteenden, utvecklade en teori som kallas för operant betingning. Denna teori bygger på att beteenden får konsekvenser. Vi människor upprepar gärna beteenden som får positiva konsekvenser, och undviker de som får negativa konsekvenser. Skinner talade om positiv förstärkning, som innebär att ett beteende upprepas för att det belönas. Han talade även om negativ förstärkning som innebär att ett beteende upprepas för att undvika att något obehagligt eller negativt ska hända (Hwang & Nilsson, 2011).

Charlotta Nylén Peace (2015) beskriver i sin artikel: "förstärk det du vill se mer av" problemskapande beteenden i skolan och att det är viktigt just att se beteenden som problem, inte eleverna. Om man fokuserar på att beskriva problemet kan man också se hur ofta det problematiska beteendet förekommer. Utifrån denna vetskap kan man sedan utforska huruvida beteendet avtar eller ökar vid förändringar i miljön. I artikeln beskrivs ett exempel, där en elev river sönder matteuppgifter hen får. Istället för att beskriva eleven som bråkig ser man beteendet som en konsekvens av något – hen får en uppgift. En konsekvens kan vara att skicka ut eleven vilket bidrar till en negativ förstärkning, då eleven ser det som positivt att slippa göra uppgiften och fortsätter med beteendet.

I detta fall var problemet att uppgifterna helt enkelt var för svåra, då eleven hade missat många mattelektioner innan. Genom att sätta in stödinsatser och ge eleven uppgifter anpassade till elevens förmåga kunde man uppnå en positiv förstärkning. Eleven klarade uppgifterna och fick positiva erfarenheter av mattelektionerna.

Fenomenet kring positiv förstärkning och proximal utveckling uttrycks fint och konkret av Gun-Marie Wetso (2011), där hon redogör för hur man kan skapa inre motivation och bryta negativa mönster, genom att möta eleven där den är och på så sätt skapa positiva former för elevens egna lärande och inte minst att ge eleven positiva erfarenheter i skolan.

Hur kan vi som framtida lärare arbeta med operant betingning i allmänhet och positiv förstärkning i synnerhet för att göra elevernas egna lärande till en positiv upplevelse?

Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Nylén Peace, C. (2015). Förstärk det du vill se mer av. Hämtad 2016-11-15, från http://www.specialnest.se/skola/tba-i-skolan-forstark-det-du-vill-se-mer-av Wetso G. (2011). Pojken med tidningarna. Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.