Seriestripp - Självkänsla hos elever!

Nottingham skriver i sin bok om självkänsla, att det är en balansgång mellan framgång och misslyckande vilket kan jämföras med ett mynt med två sidor menar Nottingham. Jämför man självkänslan med ett mynt får man tänka på hur man berömmer eleverna då det kan bli konsekvenser. Varför skulle det bli konsekvenser? Nottingham menar på att om man berömmer en elev när den lyckats med något samt hjälper dem till att lyckas, så blir det svårare för eleven när den kommer till nästa sida och får motstånd, eleven får en känsla av misslyckande och att hen inte klarar lösa problemet.

Vad tycker ni om självkänsla hos eleverna? Hur ska man jobba med den på ett bra sätt, vad har ni för tankar kring det?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Temadag: Vintergatan

På vår skola ska vi ha en temadag, som innebär att eleverna från årskurs 1-6 ska få söka information om samt skapa planeterna som omfattas av vår galax - Vintergatan.

Vårt övergripande mål med denna temadag är att aktivt jobba med och bygga förutsättningar för en ökad inkludering och integrering på vår skola. Utöver det ämnas våra elever få en allomfattande förståelse för hur vintergatan ser ut och vad den innebär. Övriga mål med dagen omfattas av kursplanen med ämnen som; fysik, slöjd och svenska i åk. 4-6, samt samhällskunskap, geografi, slöjd, bild och svenska i åk. 1-3. Några kursmål som kommer att beröras är;

·         Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa (Fysik 4-6).

·         Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven (Samhällskunskap och Geografi 1-3).

·         Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen (Slöjd 1-6).

Kursmålen är oerhört viktiga och vi tror starkt på att frekvent förekommande återkoppling ger oss den information vi behöver för att veta om eleverna når kursmålen. Därför kommer vi att lägga litet fokus på redovisningar och större fokus på att reflektera över processen och hur eleverna har lärt sig den kunskap de nu besitter.

PowerPoint: Klicka här

Tjänster och björntjänster - reviderad

Nottingham (2013) beskriver självkänsla som ett mynt med två sidor där ena sidan utgörs av tron på att man klarar av saker och andra av tilltron till förmågan att hantera misslyckanden.

Han menar att man kan bygga självkänsla med beröm, men att man bör tänka på vilket sorts beröm man ger.

Nottingham ger tips för hur man kan bygga självkänsla med ”rätt” sorts beröm. Bland tipsen finner man att beröm ska vara trovärdigt – man ska inte berömma något som faktiskt inte är bra. Det är att göra eleverna en björntjänst. Berömmet bör härleda från något konkret, så att eleverna vet vad de har gjort bra. Berömmet ska inte fokusera på handlingar eller förmåga och man ska undvika att jämföra prestationer. Jämför gärna eleverna med dess tidigare verk eller prestationer.

Om man tittar på denna seriestripp kan det verka som att alla inblandade är vinnare. Björn och Lisa får beröm och läraren får vara snäll. Men om vi tittar närmare är det bara en som utvecklas av berömmet, och Lisa… Ja, hon lär sig att lite ansträngning ger goda resultat. Men hur kommer hon att hantera motgångar?

Hur viktigt är beröm egentligen i skolans värld, och hur kan vi undvika att berömma ”fel”?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,

              utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

"Learning by doing" i toaletten!

Pragmatikern John Dewey (1859-1952), anser att teori och praktik bör gå hand i hand inom undervisningen, det ska alltså vara undervisning i samklang med hans egna myntade ord "learning by doing" (Lundgren m.fl., 2014, s. 288–289). 
     Vidare kan man läsa i Lundgren, Säljö och Libergs bok, att John Dewey anser att skolan överöser elever med teorier samt information. Dewey menar att skolan på detta vis missar en otroligt viktig del, nämligen att beröra eleven och väcka hens intresse samt nyfikenhet att vilja veta mer (Lundgren m.fl., 2014, s. 293). 
     I denna seriestripp som följer får vi möta en lärare och en elev vilka båda "råkar ut" för "learning by doing" i verkligheten;

123

456

Min fråga till er lyder;

Hur ser ni på lärande, är det en process eller är det en produkt? 

Referenser:

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.

Variationsteorin!

Hej!

Här om dagen när jag var på det stora intranätet för att leta upp artiklar till den senaste examinationen så fastnade jag för en artikel som kallades för Variationsteorin i praktiken. Jag valde därför att läsa vad den handlade om och insåg snabbt att det var en teori om lärandet. Eftersom vi har läst massor om olika perspektiv i kurslitteraturen och fått en syn på olika inlärningsteorier, ville jag läsa lite om vad denna teorin handlar om och varför vi inte har fått med denna teorin i kurslitteraturen. Det visade sig att det var en modern teori om inlärning som fortfarande var under forskning.

Variationsteorin är en teori som är upp kommen ifrån fenomenografiska forskningstraditionen och fokuserar mer på att utveckla lärandet. Teorin utvecklades och undersöks fortfarande, när den artikeln var skriven, av  Ference Marton. Ference Marton jobbar som professor i pedagogik på Göteborgs universitet och han ställde frågan: hur ska vi lära oss saker för en framtid som vi inte vet något om?  Vilket  gjorde att variationsteorin uppstod.

“Teorin grundas på att allt lärande kräver variation av olika slag. Det handlar inte om att finna den rätta eller bästa undervisningsmetoden, eller variation i val av metod, utan vilken form av variation i lärandets objekt som används i en planerad undervisningssituation för att en individ ska konfrontera det kritiska ögonblicket då lärande möjliggörs. Dessa kritiska ögonblick, då vi märker förändring i vår förståelse av omvärlden, är de moment då vi lär oss.”

Med detta citat förklarar Mona Holmqvist kortfattat teorin och ett exempel med detta är om du är ute och springer och det är vindstilla så tänker man inte på att luften existerar, men om du är ute och springer en annan dag och det blåser mycket, då helt plötsligt kommer du tänka på att luften existerar. Alltså två olika variationer på samma situation som man jämför med varandra för att lära sig att t.ex. att luften existerar.

Denna teorin var intressant men lite komplicerad att förstå. Dock efter att jag hade läst klart artikel kände jag att man hade fått med sig mer nyttig information om synen om lärande t.ex. att man behöver variationer som man kan jämföra med varandra för att förstå dem. Vilket för mig till min fråga till er. Har ni hittat någon annan teori eller perspektiv på lärande, som inte är med i kurslitteraturen, när ni har varit på internet och sökt efter information? Dela gärna med er!

Wernberg, A, Variationsteori i praktiken (2005) hämtad 2016 - 12 -11

från http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:296687/FULLTEXT01.pdf

Att lära av varandra

Vygotskij var väldigt stor inom det sociokulturella perspektivet där han bland annat arbetade med något som heter utvecklingszonen och innebörden utav den. Han menar på att när människor behärskar en färdighet eller ett begrepp så är det enklare för personen att så småningom behärska nya utmaningar. Det var även den zon där en mer kompetent kamrat eller lärare hjälper den lärande. Att den lärande i början är i behov av stöd utav den mera kunniga för att de lärande på egen hand kunna ta sig vidare. En sådan process i det sociokulturella perspektivet visar en viktig princip ur perspektivets syn på lärande och samspel.

Helen Melander i sin artikel Att lära av varandra, att lärande växer fram där “experter” vägleder nybörjarna i deltagande praktiker på ett mycket kompetent och engagerat sätt. Samt att Helen skriver om en klass där en pojke blir pedagogens medhjälpare och ska förklara hur en uppgift ska genomföras för en annan grupp elever i klassen. Denna pojke blir som en länk mellan gruppen och pedagogen, samtidigt som pojken delvis är en i gruppen. Vid deltagande i liknande aktiviteter som denna, blir gränserna mellan de mer kompetenta och de nya mindre på så sätt att sina klasskompisar kan ses som en resurs där man kan få hjälp.

Tankarna som både Vygotskij och Helen har är väldigt lika om att en mer kompetent person kan hjälpa de lärande. Jag har ingen direkt egen erfarenhet av just detta men jag tror att man skulle till en liten grad kunna använda detta i klassrummet då det både kan underlätta för läraren samtidigt som denna elev också får ut något utav det som bland annat ett annat sätt att tänka och tolka uppgiften på. Men jag tror att samtidigt är det viktigt att det inte händer för ofta då de andra i klassen kan känna sig sämre eller att de inte räcker till för den utmaningen.

Så min fråga till er är vad ni anser om att lära av varandra? Vad ni tycker om att elever får delta på ett mera pedagogiskt sätt i klassrummet?

Bild hämtad från google 2016-11-30

https://www.google.se/search?q=klassrum&rlz=1C1CHZL_enSE668SE668&espv=2&biw=1366&bih=662&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwjq05_55tDQAhWCBiwKHZYLDSEQ_AUIBigB#tbm=isch&q=klassrum+tecknad&imgrc=-EcsEZM_XGMaCM%3A

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (s. 297–306). Stockholm: Natur & kultur.

Helen Melander, (2013) Pedagogisk forskning i Sverige ÅRG 18, nr 1-2, Att lära av varandra, om social mediering i en elevgrupp

Glimtar av teorierna finns i din och min vardag

När jag läser skollitteratur kan den upplevas svår att realisera och därmed kunna applicera den i min vardag. Men i denna kurs har jag funnit det relativt lätt. I inlägget som följer, delger jag några situationer vilka jag anser kan kopplas till några utvecklingsteorier;

Frågeställningar under föreläsningar:

Jag har inte sällan undrat över varför det kan komma så många personliga frågor och kommentarer under föreläsningar av vissa i publiken. Men efter att ha läst om de olika utvecklingsteorierna finner jag en bättre förståelse för syftet med dessa spörsmål. Enligt John Deweys teori använder vi vår erfarenhet för att lära oss (Phillips & Soltis, 2014). Till exempel; när vi ställs inför ett problem, startar vårt medvetna att söka efter lösningar med hjälp av tidigare erfarenheter. Dess uppgift kan förenklat sägas är att finna den tidigare erfarenhet som passar bäst in på den problemsituationen i syfte att lösa den. Därför har jag blivit tvungen att ackommodera (Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014), vilket är det begrepp Jean Piaget använder för att beskriva att man ändrar synsätt, då jag nu förstår att det faktiskt är ett lärande som sker när de personliga frågorna ställs, i vart fall för just den individ som ställer frågan.

Hämtad bild från Fotolia by Adobe
https://t4.ftcdn.net/jpg/01/02/77/39/240_F_102773971_lYM2WjGNOxR3I5RHZeWyeIVXpiFtoc7P.jpg

Ett telefonbolags förstärkning:

Tidigare i veckan ringde det telefonbolag som jag är kund i och sa att jag varit en trogen kund och därför skulle belönas. Detta insåg jag i efterhand är väldigt likt den instrumentella betingelsens teori och närmare bestämt vad B. F. Skinner förespråkar, nämligen att en positiv förstärkning leder till att uppmuntra ett önskvärt beteende (Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014). Jag belönades således för mitt beteende (genom att vara en betalande kund) och därför får jag en respons/förstärkning (en belöning) av dem. Då detta inte sker varje gång jag betalar en faktura, kan det liknas med den förstärkning som Skinner menar är den mest effektiva för att få ett långvarigt positivt beteende, nämligen när förstärkningen sker slumpartat.

Hämtad bild från Fotolia by Adobe
https://eu.fotolia.com/id/34072606

Hur kan ett exempel från er vardag se ut om ni ser vardagssituationer utifrån de olika teoretiska perspektiven? Kan ni få, liksom jag i föreläsningsexemplet, mer klarhet i hur saker och ting företer sig tack vare dessa teorier eller anser ni det motsatta? 



Referenser:

• Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
• 
  
• Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2014). Perspektiv på lärande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Specialpedagogik i förändring

I detta klipp, vilken är utgiven av Skolverket, intervjuas Claes Nilholm och Bengt Persson om att begreppet integrering har ersatts till inkludering. Claes förklarar vad begreppen innebär och vad skolan bland annat behöver bli bättre på. Vidare berättar Claes om sin oro över hur samhällets syn på skolan är. 

    Bengt redogör kort om hur inkludering benämns i de senaste styrdokumenten. Han anser att kunskaper och värden bör vara mer jämlika än vad de är idag. 

Publicerades den 15 okt. 2013 på Youtube. Hämtades från Youtube den 22 nov. 2016.

https://www.youtube.com/watch?v=uos99HEv5co 

Rosenthal's pygmalioneffekt

Jag vill spinna vidare lite på Kicki's inlägg om att en bra självkänsla utgörs av känslan att inneha kompetens (Bäckström, 2016). Hur kommer det sig egentligen att vissa elever presterar bättre, vissa bra och andra mindre bra? Och hur stor makt har vi som lärare att påverka detta bara genom granska våra egna förhållningssätt?

Ett svar kan finnas i en studie gjord av Robert Rosenthal, som visar hur mycket en lärares förväntningar kan betyda för gemene elev. Studien gick kortfattat ut på att lärare på en skola i USA fick förhandsinformation om att vissa av dess elever förväntades "blomma ut" under det kommande läsåret. Alla elever från förskola till åk. 5 på denna skola hade ingått i ett IQ-test, varpå några elever ur detta test slumpats ut , oberoende av resultat, för att få epitetet "late bloomers". För lärarna presenterades testet som sådant att det kunde urskilja elever som man kunde förväntas se goda resultat av. När läsåret var slut visade det sig att dessa elever, mycket riktigt, hade "blommat ut" och presterat över förväntan.

Det som gjorde att de här eleverna presterade så bra som de gjorde, var att de helt enkelt levde upp till lärarens förväntningar på dem. Det visade sig att läraren behandlade eleverna som förväntades blomma ut annorlunda än de andra eleverna (Rubie-Davies & Rosenthal, 2016).

Utifrån denna studie kan det låta enkelt att som lärare bara utgå från att alla är "late bloomers", men liksom alla andra människor har lärare erfarenheter och är inte fria från fördomar när det kommer till hur de tror att vissa människor kommer att vara: "eleven bara stör på lektionerna, hen verkar inte bry sig över huvud taget". Så fort vi tillskriver en annan människa en egenskap, tror jag att vi även utstrålar någonting som gör att den människan förstärker den egenskapen.

Alling (2011) visar flera gånger exempel på hur han levde upp till det som förväntades av honom, genom att leka pajas på lektioner, ta hand om lillebrorsan, leva rövare med morsans kompisar och vara en fin pojke tillsammans med hans biologiska mamma. Han intog ofta olika roller beroende på vilka förväntningar som ställdes på honom.


Vad tror ni: Hur kan vi bortse från våra egna erfarenheter och fördomar för att professionellt ge alla elever lika stor möjlighet till självkänsla i det gemensamma klassrummet?




Referenslista

Alling, M. (2011). Kriget är slut. Stockholm: Forum.

Bäckström, K. (2016, 16 november). Självkänsla i det gemensamma klassrummet(?) [Blogginlägg]. Hämtad från http://hjelk17.blogspot.se

Rubie-Davies, C. M., Rosenthal, R. (2016). Intervening in teachers' expectations: A random effects meta-analytic approach to examining the effectiveness of an intervention. Learning and Individual Differences, 50, 83-92. Hämtad från http://www.sciencedirect.com.bibproxy.kau.se:2048/science/article/pii/S1041608016301376

Självkänsla i det gemensamma klassrummet(?)

Hwang och Nilsson återger vad Susan Harter redogjort i sina studier kring barns självkänsla. Där kan man läsa att hon menar att merparten av barn i 6-års åldern, som vuxit upp under bra förutsättningar, har en självkänsla likt en gud. De är bäst på allt och skulle de någon gång misslyckas beror detta (såklart) på otur. Men i takt med att kraven ökar i skolan börjar även självbilden hos barnen att bli både positiva och negativa. Lärarna har en generell tendens att i början av skolgången anse och betona att ”så länge man försöker är det bra”, för att sedan börja jämföra eleverna (Hwang & Nilsson, 2003, s. 209).

Vidare redogör Hwang och Nilsson för hur inlärningsteorin ser på barns självkänsla. Inlärningsteorin menar för det första, att en bra självkänsla utgörs av upplevelsen av att inneha kompetens. För det andra anser inlärningsteorin att barn blir mer mottagliga mellan 7 – 12-års ålder av så kallad förstärkning, vilken kan vara en kram eller en uppmuntrande blick, som i sin tur kan förstärka självkänslan (Hwang & Nilsson, 2003, s. 210). Vad som, enligt mig, blir problematiskt är att som framtida lärare vara tillräcklig för alla elever i klassrummet, så att alla blir sedda och upplever att de är kompetenta. Sedan Lgr 80  och fram till rådande läroplan har myndigheterna förtydligat att särskilt stöd ska ges så långt det är möjligt inom klassrummets väggar  (Grundskolans nya läroplan, 1981).

Jag vill påstå att i likhet med det man kan läsa i, Lundgren, Säljö och Libergs bok, är att dilemmat, dels är att veta när jag som framtida lärare gör en elev i särskilt behov av stöd, en tjänst kontra otjänst, genom att placera hen i ett klassrum eller i en specialgrupp (Lundgren, Säljö, & Liberg, 2014, s. 388).

Bild målad av Kristina Bäckström, Lysvik, 16 november 2016.

Frågor till oss blivande lärare; Hinner vi se de eleverna med behov av särskilt stöd när de är i klassrummet? Hinner vi se resterande av klassens elever? Är nackdelarna, med det utanförskap som en specialgrupp innebär, fler än fördelarna? 

Referenslista:

Grundskolans nya läroplan : Lgr 80. (1981). Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförl. :

Hwang, P., & Nilsson, B. (2003). Utvecklingspsykologi (2 rev.). Stockholm: Natur och kultur.

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare].                   Stockholm: Natur & kultur.

Lärande som positiv process

Pavlov talade om något som kallas klassisk betingning eller signalinlärning, där en viss signal orsakar en automatisk reaktion. Ett exempel är Pavlovs hundar; det kända experimentet där hundar lärde sig att mat nalkades när en klocka ringde. Till slut behövdes inte längre maten för att hundarna skulle utsöndra saliv, utan klockan räckte som signal för att hundarna skulle förstå att de skulle få mat (Hwang & Nilsson, 2011).

Skinner, en psykolog som ansåg att klassisk betingning inte räcker som förklaring till mer komplexa beteenden, utvecklade en teori som kallas för operant betingning. Denna teori bygger på att beteenden får konsekvenser. Vi människor upprepar gärna beteenden som får positiva konsekvenser, och undviker de som får negativa konsekvenser. Skinner talade om positiv förstärkning, som innebär att ett beteende upprepas för att det belönas. Han talade även om negativ förstärkning som innebär att ett beteende upprepas för att undvika att något obehagligt eller negativt ska hända (Hwang & Nilsson, 2011).

Charlotta Nylén Peace (2015) beskriver i sin artikel: "förstärk det du vill se mer av" problemskapande beteenden i skolan och att det är viktigt just att se beteenden som problem, inte eleverna. Om man fokuserar på att beskriva problemet kan man också se hur ofta det problematiska beteendet förekommer. Utifrån denna vetskap kan man sedan utforska huruvida beteendet avtar eller ökar vid förändringar i miljön. I artikeln beskrivs ett exempel, där en elev river sönder matteuppgifter hen får. Istället för att beskriva eleven som bråkig ser man beteendet som en konsekvens av något – hen får en uppgift. En konsekvens kan vara att skicka ut eleven vilket bidrar till en negativ förstärkning, då eleven ser det som positivt att slippa göra uppgiften och fortsätter med beteendet.

I detta fall var problemet att uppgifterna helt enkelt var för svåra, då eleven hade missat många mattelektioner innan. Genom att sätta in stödinsatser och ge eleven uppgifter anpassade till elevens förmåga kunde man uppnå en positiv förstärkning. Eleven klarade uppgifterna och fick positiva erfarenheter av mattelektionerna.

Fenomenet kring positiv förstärkning och proximal utveckling uttrycks fint och konkret av Gun-Marie Wetso (2011), där hon redogör för hur man kan skapa inre motivation och bryta negativa mönster, genom att möta eleven där den är och på så sätt skapa positiva former för elevens egna lärande och inte minst att ge eleven positiva erfarenheter i skolan.

Hur kan vi som framtida lärare arbeta med operant betingning i allmänhet och positiv förstärkning i synnerhet för att göra elevernas egna lärande till en positiv upplevelse?

Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur. Nylén Peace, C. (2015). Förstärk det du vill se mer av. Hämtad 2016-11-15, från http://www.specialnest.se/skola/tba-i-skolan-forstark-det-du-vill-se-mer-av Wetso G. (2011). Pojken med tidningarna. Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Hej hej från oss i grupp 17

Hej kära studentkamrater och lärare.

Här kommer en liten hälsning från Lysvik (Sunne) och närmare bestämt från mig som heter Kristina Bäckström. Det är dock nästintill endast mina föräldrar som kallar mig Kristina (speciellt när jag gjort något dumt), annars kallas jag Kicki av vänner och bekanta.

För 28 år sedan föddes jag på Karlstad BB och bodde i samma stad under hela min barndom. Efter studenten provade jag och min man våra vingar i Oslo och jobbade... jobbade... och jobbade lite till. Jag i klädbutik och han i bank. Efter drygt tre år tröttnade vi på "storstadslivet" och pulsen, och det är en av anledningarna till att vi hamnade i lilla Lysvik utanför "stora" Sunne.

I Sunne utbildade jag mig till hälsoterapeut och efter examen öppnade jag en egen salong, vilken jag drev i ca. två år. Dock fick jag, i och med ryggbesvär efter två täta graviditeter, ändra inriktning i mitt yrkesval och beslöt mig för lärare.
Min familj består av en man, två barn (John 2 1/2 år och Louise 1 år) och två långhåriga dvärgtaxar.

.....................................................................................................................................................................

Hej alla blivande grundlärare!

Mitt namn är Emma och precis som Kicki är jag född på Karlstad BB, fast för 29 år sedan. Dock skickar jag denna hälsning från Mariestad där jag bor sedan ett par månader tillbaka.

Jag har tidigare jobbat på Posten i Karlstad där jag trivdes som fisken i vattnet. Men när posten i Karlstad stängde ner fick jag helt sonika hitta på något annat, så jag tog ett sabbatsår. Det blev några matlagningskurser, otaliga korsord och mycket "vad vill jag göra med mitt liv?". Matlagning är lite av en passion, likaså korsord. Ångesten över att inte veta vad jag ska bli är ingen passion, men har funnits där ändå.

Men nu kan jag lägga den ångesten på hyllan, när jag kommit på vad jag vill göra med mitt liv. Jag vill ju bli lärare. Tänka sig! Så nu sitter jag här och bloggar för ett gäng lärarstudenter, som vill samma sak som jag. Och det känns fantastiskt bra.

Ta hand om er!

.....................................................................................................................................................................

Tjenare allihop!

Jag är den tredje personen i grupp 17 som är född på Karlstad BB, fast mitt namn är Jesper Jansson och jag är 20 år gammal. Men jag är inte ifrån Karlstad, utan jag bor i en liten by som heter Köla (som ligger 30 min utanför Arvika, mot norska gränsen). Där har jag bott ända sen jag var 5 år.

Det var lite över ett år sedan som jag tog studenten från Solbergagymnasiet i Arvika, så det var inte så längesedan jag själv gick i skolan. Men under det året har det inte involverats några studier, utan jag har jobbat på lite olika ställen. Först som diskare på restaurang, senare som servitör, kyrkogårdsskötare och vikarie på lågstadiet. Samtidigt som jag försökte komma på vad jag skulle utbilda mig till, vilket tog mig till en skola i Filipstad och en garnison i Göteborg, men där jag valde på båda att inte fortsätta. Så det var ett år med många erfarenheter.

Men när jag vikarierade på lågstadiet, samtidigt som jag var assisterande tränare i p02-03 fotbollslag, så kom tanken om att bli lärare. Vilket jag då bestämde mig att söka till och lyckades komma in på. Så det är därför jag sitter och skriver den här texten nu.

Ha det gött!
.....................................................................................................................................................................

Hej! Mitt namn är Hanna Robertsson och är 20år ifrån Lidköping, där jag bor strax utanför Lidköping i ett samhälle som heter Norra Härene med min familj som består av mamma, pappa, lillasyster och häst!

Det är snart 1,5år sedan jag tog studenten vid Naturbruksgymnasiet uddetorp med hästprofil. Efter gymnasiet har jag provat på olika jobb för att komma på vad jag vill blir när jsg blir "stor"! Jag har jobbat som hästskötare, elevambassadör och vikarie inom förskola och skolan. Som ni själva ser så märker ni vart jag hamna, på en lärarutbildning vilket känns toppen bra! Trivs som fisken i vattnet!

......................................................................................................................................................................