När jag var liten gick jag i skolan från åk 1-6 så var vi endast fem flickor och 18 pojkar. Själv tyckte jag att det var jobbigt att gå i en klass med såpass många pojkar, då dem ofta tog över lektionerna på ett väldigt stökigt och bråkigt sätt. Det var mycket störande moment under alla lektioner och lärarna kunde inte kontrollera klassen. Vilket man märkte av senare i skolan som när man gick upp till högstadiet och gymnasiet då hur mycket man låg efter de andra eleverna i den nya klassen på grund utav att min klass på låg- och mellanstadiet ofta avbröt lektionerna och läraren fick gå ifrån med de mest stökiga eleverna.
Exempel som har påverkat mig när man gick i en extremt stökig klass är att jag har svårt att ta för mig i klassrummet då man alltid blivit nertryckt och överröstad. Samt att jag fått det väldigt svårt att stå framför en klass och redovisa ensam, spelar även ingen roll om det är i grupp för det är även väldigt jobbigt för mig. Vilket nu efter gymnasiet blivit bättre men det är fortfarande en jobbig process. Detta är för att under låg- och mellanstadiet så tryckte pojkarna i min tidigare klass ner oss flickor på ett mycket kränkande och elakt sätt.
Inspiration till detta inlägg med genusperspektiv i klasser fick jag ifrån dagens föreläsning den könade skolan, då det togs upp mycket om olika genusperspektiv i skolan och klasser.
Referens: Telebildföreläsning 2017-01-10, 13.00-16.30, Renée Perrin-Wallqvist, Den könade skolan.
Exempel som har påverkat mig när man gick i en extremt stökig klass är att jag har svårt att ta för mig i klassrummet då man alltid blivit nertryckt och överröstad. Samt att jag fått det väldigt svårt att stå framför en klass och redovisa ensam, spelar även ingen roll om det är i grupp för det är även väldigt jobbigt för mig. Vilket nu efter gymnasiet blivit bättre men det är fortfarande en jobbig process. Detta är för att under låg- och mellanstadiet så tryckte pojkarna i min tidigare klass ner oss flickor på ett mycket kränkande och elakt sätt.
Inspiration till detta inlägg med genusperspektiv i klasser fick jag ifrån dagens föreläsning den könade skolan, då det togs upp mycket om olika genusperspektiv i skolan och klasser.
Referens: Telebildföreläsning 2017-01-10, 13.00-16.30, Renée Perrin-Wallqvist, Den könade skolan.
Intressant inlägg! Tråkigt att höra att dina upplevelser inte var positiva dock. Jag har varit i den motsatta positionen då vi endast var 8 elever från fsk till åk 3. Det var 6 flickor i min klass och endast 2 pojkar. Vi var en extremt liten klass och gick ofta miste om idrottsdagar då varje klass skulle ställa upp med ett lag och vi endast var 8 st varav en var handikappad (ryggmärgsbråck). På idrottslektionerna kunde vi exempelvis inte spela fotboll eller andra sporter då det krävdes minst två lag och på de nationella proven i åk 3 så såg det väldigt illa ut när en fjärdedel av klassen fått underkänt resultat. I själva verket var det ju bara två men de siffrorna syntes ju aldrig i några resultat. Jag tror att det är väldigt vanligt att de här icke-normativa klasserna, såsom din och min, hamnar lite vid sidan av de så kallade normala klasserna.
SvaraRadera//Felicia
Jag kan verkligen känna igen mig i de du skriver om att man kommer efter i vissa saker kunskapsmässigt när man kommer från en skola där resurserna inte räcker till. Man fick nästan en chock när man skulle börja högstadiet. vilket har gjort att man fått höga krav på sig själv att prestera högre än vad man egentligen har kunskapen till.
SvaraRaderaIntressant! Får mig genast att tänka på hur svårt det är att uppnå en likvärdig skola då det kan skilja sig så otroligt mycket från klass till klass... I detta fall kan man koppla genus till frågan och det känns som det blir svårt att uppnå en likvärdig skola i vissa situationer, men också intressant att höra hur du har upplevt det och din berättelse kan hjälpa oss blivande lärare att påverka samt förstå situationer som dessa bättre.
SvaraRaderaMycket intressant inlägg Hanna! Jag känner igen mig väldigt mycket i det du skriver. Det känns dock som att skolan har börjat ''finfördela'' klasserna på det sättet att de försöker få lika många tjejer och killar i varje klass. Jag anser att mycket ligger i de vuxnas ansvar att se till att olika former av mobbing inte förekommer, eller helt enkelt minskas. En värdegrundsdag i månaden hade varit till stor nytta tror jag. Att få vara med och utföra olika aktiviteter som har med t.ex språkbruk att göra, kan göra stor skillnad på elever. Att ständigt lära sig om hur man ska bete sig mot sina klasskamrater, är ett sätt att gå framåt, vad gäller mobbing och förtryck.
SvaraRadera