Seriestripp - Självkänsla hos elever!

Nottingham skriver i sin bok om självkänsla, att det är en balansgång mellan framgång och misslyckande vilket kan jämföras med ett mynt med två sidor menar Nottingham. Jämför man självkänslan med ett mynt får man tänka på hur man berömmer eleverna då det kan bli konsekvenser. Varför skulle det bli konsekvenser? Nottingham menar på att om man berömmer en elev när den lyckats med något samt hjälper dem till att lyckas, så blir det svårare för eleven när den kommer till nästa sida och får motstånd, eleven får en känsla av misslyckande och att hen inte klarar lösa problemet.

Vad tycker ni om självkänsla hos eleverna? Hur ska man jobba med den på ett bra sätt, vad har ni för tankar kring det?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Temadag: Vintergatan

På vår skola ska vi ha en temadag, som innebär att eleverna från årskurs 1-6 ska få söka information om samt skapa planeterna som omfattas av vår galax - Vintergatan.

Vårt övergripande mål med denna temadag är att aktivt jobba med och bygga förutsättningar för en ökad inkludering och integrering på vår skola. Utöver det ämnas våra elever få en allomfattande förståelse för hur vintergatan ser ut och vad den innebär. Övriga mål med dagen omfattas av kursplanen med ämnen som; fysik, slöjd och svenska i åk. 4-6, samt samhällskunskap, geografi, slöjd, bild och svenska i åk. 1-3. Några kursmål som kommer att beröras är;

·         Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa (Fysik 4-6).

·         Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven (Samhällskunskap och Geografi 1-3).

·         Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen (Slöjd 1-6).

Kursmålen är oerhört viktiga och vi tror starkt på att frekvent förekommande återkoppling ger oss den information vi behöver för att veta om eleverna når kursmålen. Därför kommer vi att lägga litet fokus på redovisningar och större fokus på att reflektera över processen och hur eleverna har lärt sig den kunskap de nu besitter.

PowerPoint: Klicka här

Tjänster och björntjänster - reviderad

Nottingham (2013) beskriver självkänsla som ett mynt med två sidor där ena sidan utgörs av tron på att man klarar av saker och andra av tilltron till förmågan att hantera misslyckanden.

Han menar att man kan bygga självkänsla med beröm, men att man bör tänka på vilket sorts beröm man ger.

Nottingham ger tips för hur man kan bygga självkänsla med ”rätt” sorts beröm. Bland tipsen finner man att beröm ska vara trovärdigt – man ska inte berömma något som faktiskt inte är bra. Det är att göra eleverna en björntjänst. Berömmet bör härleda från något konkret, så att eleverna vet vad de har gjort bra. Berömmet ska inte fokusera på handlingar eller förmåga och man ska undvika att jämföra prestationer. Jämför gärna eleverna med dess tidigare verk eller prestationer.

Om man tittar på denna seriestripp kan det verka som att alla inblandade är vinnare. Björn och Lisa får beröm och läraren får vara snäll. Men om vi tittar närmare är det bara en som utvecklas av berömmet, och Lisa… Ja, hon lär sig att lite ansträngning ger goda resultat. Men hur kommer hon att hantera motgångar?

Hur viktigt är beröm egentligen i skolans värld, och hur kan vi undvika att berömma ”fel”?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning,

              utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

"Learning by doing" i toaletten!

Pragmatikern John Dewey (1859-1952), anser att teori och praktik bör gå hand i hand inom undervisningen, det ska alltså vara undervisning i samklang med hans egna myntade ord "learning by doing" (Lundgren m.fl., 2014, s. 288–289). 
     Vidare kan man läsa i Lundgren, Säljö och Libergs bok, att John Dewey anser att skolan överöser elever med teorier samt information. Dewey menar att skolan på detta vis missar en otroligt viktig del, nämligen att beröra eleven och väcka hens intresse samt nyfikenhet att vilja veta mer (Lundgren m.fl., 2014, s. 293). 
     I denna seriestripp som följer får vi möta en lärare och en elev vilka båda "råkar ut" för "learning by doing" i verkligheten;

123

456

Min fråga till er lyder;

Hur ser ni på lärande, är det en process eller är det en produkt? 

Referenser:

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.

Variationsteorin!

Hej!

Här om dagen när jag var på det stora intranätet för att leta upp artiklar till den senaste examinationen så fastnade jag för en artikel som kallades för Variationsteorin i praktiken. Jag valde därför att läsa vad den handlade om och insåg snabbt att det var en teori om lärandet. Eftersom vi har läst massor om olika perspektiv i kurslitteraturen och fått en syn på olika inlärningsteorier, ville jag läsa lite om vad denna teorin handlar om och varför vi inte har fått med denna teorin i kurslitteraturen. Det visade sig att det var en modern teori om inlärning som fortfarande var under forskning.

Variationsteorin är en teori som är upp kommen ifrån fenomenografiska forskningstraditionen och fokuserar mer på att utveckla lärandet. Teorin utvecklades och undersöks fortfarande, när den artikeln var skriven, av  Ference Marton. Ference Marton jobbar som professor i pedagogik på Göteborgs universitet och han ställde frågan: hur ska vi lära oss saker för en framtid som vi inte vet något om?  Vilket  gjorde att variationsteorin uppstod.

“Teorin grundas på att allt lärande kräver variation av olika slag. Det handlar inte om att finna den rätta eller bästa undervisningsmetoden, eller variation i val av metod, utan vilken form av variation i lärandets objekt som används i en planerad undervisningssituation för att en individ ska konfrontera det kritiska ögonblicket då lärande möjliggörs. Dessa kritiska ögonblick, då vi märker förändring i vår förståelse av omvärlden, är de moment då vi lär oss.”

Med detta citat förklarar Mona Holmqvist kortfattat teorin och ett exempel med detta är om du är ute och springer och det är vindstilla så tänker man inte på att luften existerar, men om du är ute och springer en annan dag och det blåser mycket, då helt plötsligt kommer du tänka på att luften existerar. Alltså två olika variationer på samma situation som man jämför med varandra för att lära sig att t.ex. att luften existerar.

Denna teorin var intressant men lite komplicerad att förstå. Dock efter att jag hade läst klart artikel kände jag att man hade fått med sig mer nyttig information om synen om lärande t.ex. att man behöver variationer som man kan jämföra med varandra för att förstå dem. Vilket för mig till min fråga till er. Har ni hittat någon annan teori eller perspektiv på lärande, som inte är med i kurslitteraturen, när ni har varit på internet och sökt efter information? Dela gärna med er!

Wernberg, A, Variationsteori i praktiken (2005) hämtad 2016 - 12 -11

från http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:296687/FULLTEXT01.pdf